Från Nyhetsflödet den 13 januari
Viktigt att återerövra kallelsetanken
- Olof Edsingers blogg -
I anslutning till ett årsskifte är vi många som gör upp planer för våra liv och för året som ligger framför oss. Det kan handla om klassiska nyårslöften som att börja träna eller gå ned i vikt. Men det kan också handla om större frågor, till exempel sådana som har med familjeliv, jobb och prioriteringar att göra.
Till de viktigaste löften man kan tänka sig hör förstås de som rapporteras från flera av nyårshelgens läger och konferenser, där ett stort antal ungdomar valde att ta emot Jesus som sin Herre och Frälsare.
Samtidigt infinner sig frågan om hur vi som redan har blivit vuxna förhåller oss till Herrens vilja med våra liv. Även vi har kanske fattat avgörande beslut under tonårstidens konferenser. Även vi har kanske fått tilltal om att Gud vill göra bruk av oss för sitt rike. Men vilka konsekvenser får dessa erfarenheter här och nu? Lever vi i det som är vår Skapares dröm för våra liv, eller lever vi snarare i vad som kan beskrivas som vår egen dröm? Relaterar vi vår vardag till Guds ord och löften, och hålls frågan om Guds kallelse levande i vårt sätt att tänka och prioritera?
Klart är att Jesus varnar för att så inte alltid kommer att vara fallet. I sin liknelse om såningsmannen varnar han för ”världsliga bekymmer, bedräglig rikedom och begär efter annat” som riskerar att förkväva kraften av Guds tilltal in i våra liv. Detta kan ske på olika sätt, men ett av de vanligaste är att vi låter visionen för våra liv krympa ihop så att det inomvärldsliga och alltigenom mänskliga tänkandet ta över. I stället för ambassadörer för Guds rike, blir vi (i bästa fall) konsumenter av Guds rike. Vi firar gudstjänst på söndagarna, men det är allt.
I anslutning till ett årsskifte är vi många som gör upp planer för våra liv och för året som ligger framför oss. Det kan handla om klassiska nyårslöften som att börja träna eller gå ned i vikt. Men det kan också handla om större frågor, till exempel sådana som har med familjeliv, jobb och prioriteringar att göra.
Till de viktigaste löften man kan tänka sig hör förstås de som rapporteras från flera av nyårshelgens läger och konferenser, där ett stort antal ungdomar valde att ta emot Jesus som sin Herre och Frälsare.
Samtidigt infinner sig frågan om hur vi som redan har blivit vuxna förhåller oss till Herrens vilja med våra liv. Även vi har kanske fattat avgörande beslut under tonårstidens konferenser. Även vi har kanske fått tilltal om att Gud vill göra bruk av oss för sitt rike. Men vilka konsekvenser får dessa erfarenheter här och nu? Lever vi i det som är vår Skapares dröm för våra liv, eller lever vi snarare i vad som kan beskrivas som vår egen dröm? Relaterar vi vår vardag till Guds ord och löften, och hålls frågan om Guds kallelse levande i vårt sätt att tänka och prioritera?
Klart är att Jesus varnar för att så inte alltid kommer att vara fallet. I sin liknelse om såningsmannen varnar han för ”världsliga bekymmer, bedräglig rikedom och begär efter annat” som riskerar att förkväva kraften av Guds tilltal in i våra liv. Detta kan ske på olika sätt, men ett av de vanligaste är att vi låter visionen för våra liv krympa ihop så att det inomvärldsliga och alltigenom mänskliga tänkandet ta över. I stället för ambassadörer för Guds rike, blir vi (i bästa fall) konsumenter av Guds rike. Vi firar gudstjänst på söndagarna, men det är allt.
Läs mer HÄR.
____________________
Vill du vara med att läsa Bibeln?
Nu är ett bra tillfälle att börja. Nu börjar vi läsningen av ESRA BOK.De flesta kristna vill gärna läsa Bibeln, men många har svårt att få något system i bibelläsningen. Om du vill kan du få vara med oss i bibelläsningen. Just nu håller vi på att läsa Gamla Testamentet på två år.
Vi läser ett kapitel om dagen och varje morgon får du ett mejl med några tankar från det kapitel vi läser den dagen. Vi är nu många som är med i den här bibelläsningsplanen.
Om du vill vara med behöver du bara skicka ett mejl till info@rupeba.se och skriva UTMANINGEN. Då får du ett mejl varje morgon och tillgång till bloggen där vi sparar alla tidigare inlägg.
Välkommen med du också! (Det kostar naturligtvis inget och du kan avbryta prenumerationen när du vill)
______________________
”På rättfärdighetens väg är liv…” (Ords 12:28)
I går
handlade andakten om rättfärdighetens port. Idag handlar den om
rättfärdighetens väg. På mitt arbete finns en tavla, som föreställer en
allé med ekar. Ekarna är gamla och lummiga och vägen som går mellan
raderna av träd, är ganska bred. Ingen människa går på vägen. Den är
alldeles tom. Man får en känsla av att träden som vuxit där i hundratals
år har sett ett och annat, att de har hört både det ena och det andra.
Men troget står de där på vakt längs vägen och bevarar för sig själva
det de har hört och sett.
Jag
har hört att man ibland planterar träd i särskilt förorenade miljöer,
för de suger åt sig föroreningarna och renar luften. Jag brukar tänka på
detta när jag ser allén på min jobbtavla. Den andas frid och ro, och
jag får en känsla av att träden har absorberat varje ont ord som sagts
på vägen och varje mörk blick som utväxlats mellan människor som gått
vägen fram.
Texten under bilden är dagens bibelord om rättfärdighetens väg. Det
syftar på en andlig väg som Guds folk får gå. Och på den vägen är liv ”ingen död finns på den vägen” står
det i versens fortsättning. På den vägen kan vi bara få gå när vi har
Jesus med i våra liv, han som har absorberat all vår synd i sig.
BÖN
Tack Jesus att jag får gå på rättfärdighetens väg tillsammans med dig.
Tack för livet som finns där. Tack för friden som finns där. Tack för
att Du finns där.
_______________________
13 jan - 2 Krön 36
HERRENS ORD GÅR I UPPFYLLELSE
Bibelläsning: Andra Krönikeboken 36
"Dem
som hade undkommit svärdet förde han bort i fångenskap till Babel, och
de blev slavar åt honom och hans söner till dess att perserna kom till
makten. HERRENS ord genom Jeremias mun skulle uppfyllas, nämligen att
landet skulle få gottgörelse för sina sabbater - så länge det låg öde
hade det sabbat - till dess att sjuttio år hade gått." (2 Krön 36:21-22 FB)
Det
sista kapitlet i 2 Krönikeboken berättar om Judas och Jerusalems fall
och bortförande av folket till den babylonska fångenskapen.
De
sista kungarna i Juda var Joahas, Jojakim, Jojakin och Sidkia. Joahas
regerade bara i tre månader och om de övriga tre kan vi läsa att de
alla gjorde det som var ont i Herrens ögon.
Gud sände gång på gång budbärare för att varna folket, men de gjorde narr av Guds sändebud och föraktade hans ord.
Det slutar med att kaldeernas kung intar Jerusalem dödar de flesta invånarna, river ned templet och Jerusalems murar.
De judar som hade överlevt fördes bort i fångenskap till Babel och blev slavar.
Men
profeten Jeremia hade profeterat att fångenskapen skulle vara i
sjuttio år. Och det otroliga händer. Koresh, kungen i Persien tar emot
en befallning från Herren att bygga upp templet i Jerusalem. Andra
Krönikeboken slutar med orden från Koresh: "Den bland er som tillhör hans folk må bege sig dit upp, och hans Gud ska vara med honom".
Även om det såg ut att vara omöjligt uppfylldes Herrens ord genom Jeremia. Du kan alltid lita på det Herren har sagt och Han står ständigt fast vid sina löften. Ta Gud på ordet!
Även om det såg ut att vara omöjligt uppfylldes Herrens ord genom Jeremia. Du kan alltid lita på det Herren har sagt och Han står ständigt fast vid sina löften. Ta Gud på ordet!
==> Mannakorn att tugga på under dagen: Ta Gud på orden!
_________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar