FREDAG DEN 5 JANIARI

Från Nyhetsflödet den 5 januari

Jesus som hen illustrerar ett större problem

- Olof Edsingers blogg och Västmanlands Läns Tidningar -
Vi hade knappt hunnit smälta vår julmat förrän det lilla Jesusbarnet på nytt blev en snackis i Sveriges medier. Den här gången var det Svenska kyrkan i Västerås som placerade Frälsaren på kartan. Dock inte på det sätt man kan förvänta sig från kyrkans sida, utan genom att tilldela honom det könsneutrala pronomenet ”hen”.

”Vi tyckte det var lite frimodigt att inte könskoda Jesus”, förklarar domprosten Susann Senter för P4 Västmanland. Hon ger också löftet (eller ska vi säga hotet?) att Guds son även i framtida predikningar kan komma att beskrivas på detta sätt. De senaste veckorna har man nämligen ägnat sig åt likabehandlingsfrågor inom prästkollegiet, och i linje med den senaste modeideologin vill man hädanefter agera normkritiskt. I detta kan inte ens Herren själv vara att betrakta som fredad.

”Herren”, förresten. Även detta är i dag ett ord som Svenska kyrkan tycks göra sitt bästa för att rensa ut ur sina gudstjänster. Låt vara att det är det vanligaste uttrycket för Gud i stora delar av Bibeln, men i direktiven till den nyligen antagna (och milt sagt omdiskuterade) kyrkohandboken stod att man så långt som det är möjligt ska försöka undvika hierarkiskt språk. Inte ens universums Skapare får därmed beskrivas med ord som Herre eller Kung. En ann’ är så god som en ann’, och om Gud fortsättningsvis vill vara med får han minsann vara det på våra villkor.

För många av oss vanliga kyrkomedlemmar blir dock reaktionen på dessa försök att anpassa sig till det politiskt korrekta bara förtvivlan. Vi är glada att vi lever i ett fritt land, och var och en har rätt att tro på vad han eller hon vill. Men den kristna kyrkan bottnar i en betydligt djupare tradition än så. Många av oss skulle faktiskt säga att hennes existensberättigande ligger just i att hon är trogen den heliga Skrift som ligger till grund för hennes identitet som kyrka. I annat fall har hon reducerats till en intresseförening bland andra. Troheten mot Skriften är, om man så vill, hennes USP – unique selling point.

Läs mer HÄR. 
________________
 

”Bättre gå till sorgehus än till gästabud. Vad som är slutet för envar må alla levande betänka”  (Ords 7:2)

Inom medicinen talar man ibland om den statistiska chansen för överlevnad inom olika sjukdomar. Detta kan lätt dölja det faktum, att livet har en 100-procentigt dödlig utgång. Även om du överlever en viss sjukdom, så kommer du förr eller senare att bli sjuk igen, och slutligen kommer det att leda till döden. Ingen dör frisk. Man dör för att något är fel i kroppen. Man dör! Alla dör! Förr eller senare är det slut. Ibland tycker vi att döden kunde ha väntat. Ibland tycker vi att döden kunde ha valt någon annan. Döden kommer aldrig lämpligt, men döden kommer.

Bibeln lär oss att det är klokt att tänka på döden. Det är klokt ”att inse att våra dagar är räknade så att vi får visa hjärtan” (Ps 90:12). Om vi inser att vårt liv har ett slut, hjälper det oss att prioritera rätt i livet. Jesus har övervunnit döden, och den som tror på honom, skall inte dö utan ha evigt liv tillsammans med honom.

BÖN

Herre, du vill inte att vi ska känna fruktan för döden. Hjälp oss att försonas med tanken på att vårt liv här på jorden har ett slut, och använda varje dag utifrån det perspektivet. Hjälp oss att ta emot ditt erbjudande om evigt liv; livet i en annan dimension, som börjar redan här och nu.

__________________

 

5 jan - 2 Krön 28

AVGUDADYRKAN

Bibelläsning: Andra Krönikeboken 28
"Ahas var tjugo år när han blev kung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Han gjorde inte det som var rätt i HERRENS ögon så som hans fader David, utan vandrade på samma väg som Israels kungar. Han gjorde också gjutna avgudabilder åt baalerna. Själv tände han offereld i Hinnoms sons dal och brände upp sina barn i eld efter den avskyvärda seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn. Och han bar fram offer och tände offereld på höjderna och kullarna och under alla gröna träd." ( 2 Krön 28:1-4 FB)

Ahas vandrade bort från Herrens väg och vände sig till avgudarna. Han offrade till och med sina egna barn för att blidka avgudarna.

Ahas såg att det gick väl för arameerna och gick då över till att dyrka deras gudar (vers 23) och stängde igen dörrarna till Herrens hus (vers 24).

Under Ahas regeringstid gick det dåligt. Han blev besegrad och kuvad av den ene efter den andre. Orsaken till att det gick så dåligt kan man också läsa i kapitlet: "Detta skedde därför att de hade övergivit Herren" (vers 6). Detta skedde "därför att han var orsak till lössläppthet i Juda och var trolös mot Herren" (vers 19).

Ahas var trolös mot Herren. Han vände sig till de gudar och tankemönster som för tillfället såg ut att vara de mest framträdande.

Hur är det med församlingen och Guds folk idag? Är vi trofasta mot Herren och hans ord? Eller överger vi det Herren har sagt för att anpassa oss till de tankar som för tillfället verkar mest framträdande?

Herren har inte kallat sitt folk till att anpassa sig efter denna världen. Tvärtom ska vi låta oss bli förvandlade så att vi kan förvandla världen. "Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom." (Rom 12:2 FB) 

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Anpassa er inte till denna världen. 

_______________