TORSDAG DEN 16 NOVEMBER

Från Nyhetsflödet den 16 november

Överlevnadsstrategier i ett post-kristet samhälle

- Olof Edsingers blogg -

Hur ska den kristna tron överleva i ett post-kristet samhälle, där den bibliska världsbilden uppfattas som allt mer exotisk och där de klassiskt kristna värderingarna som bäst erbjuds en plats ute i marginalen – och som värst stämplas som onda? Detta är en fråga som engagerar allt fler troende i Västvärlden....

.....Lösningen måste därför ligga på flera plan. Men framför allt torde den tid vara över då det var möjligt att ”flyta med strömmen” och ändå bevaras i sin närhet till Kristus. I en post-kristen tid behöver vi därför en större grad av intentionalitet när det gäller vår kristna tro. Vi behöver nyktert sätta ord på vilka makter som vill ta kommandot över våra hjärtan, och vi behöver utforma strategier för att gå segrande ur denna strid.

På ett yttre plan handlar det om andliga rutiner, som hjälper oss att regelbundet bereda plats för Gud och hans närvaro i vardagen. På ett inre plan handlar det om att konfrontera det som är vår egen brottning – våra egna frestelser – när det gäller denna världens (av)gudar. Ingen kan bli förvånad om det på nytt skulle aktualisera de för Benedikt av Nursia så centrala klosterlöftena: fattigdom, kyskhet och lydnad.

Läs mer HÄR.
_________________
 

16 nov - 1 Krön 6

FÖREBEDJARE

Bibelläsning: Första Krönikeboken 6

"Aron och hans söner förrättade offer på brännoffersaltaret och på rökelsealtaret och utförde allt arbete i det allra heligaste och bringade försoning för Israel, alldeles som Guds tjänare Mose hade befallt." (1 Krön 6:49 FB)

Aron och hans söner hade fått ett speciellt uppdrag. Att bringa försoning för folket inför Gud. De gick inför Gud och bad om förlåtelse för folkets synder och bad om välsignelse och välgång för folket.

Vi behöver också idag människor som ber för vårt land. Jag tror att vi har haft en generation av starka förebedjare för Sverige. Det har gått bra för Sverige. Men många av förebedjarna börjar nu bli gamla och trötta och många är hemma hos Herren.

Vi behöver se en ny generation av förebedjare. Gud förväntar sig att hans barn ska vara förebedjare och bringa försoning för sitt land. Det får inte bli som det var på Hesekiels tid. Då sa Herren: "Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. Men jag fann ingen." (Hes 22:30)

Gud sökte efter förebedjarna som kunde ställa sig i gapet och bringa försoning för folket...men han fann ingen.

Om Gud söker efter någon i Sverige som kan ställa sig i gapet inför Gud, kommer han att finna någon? 

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Kallad till förebedjare.

_____________

 

Ord för dagen den 16 november - Psalm 136 och 137

 

HERRENS NÅD VARA I EVIGHET - Psalm 136

Bibelläsning: Psalm 136  
"Tacka herrarnas Herre, ty hans nåd varar i evighet" (Ps 136:3 FB)

Det är inte svårt att se vad som är budskapet i den 136:e psalmen. Det finns 26 verser i palmen och 26 gånger står uttrycket: "..ty hans nåd varar i evighet".

Psalmförfattaren ser sig om i naturen och kan bara konstatera att Guds nåd varar i evighet.

Psalmförfattaren går igenom historiska händelser och kan bara konstatera att Guds nåd varar i evighet.

I denna psalm upprepas orden 26 gånger "hans nåd varar i evighet". En gång i varja vers. De gäller också idag.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Och vi kan bara fortsätta att falla in i tacksägelsen och själva konstatera att Guds nåd fortfarande gäller: "Av nåd är ni frälsta" (Ef 2:5) 

HARPOR I PILTRÄDEN - Psalm 137

Bibelläsning: Psalm 137

"I pilträden som fanns där hängde vi upp våra harpor" (Ps 137: 2 FB)

Psalm 137 är en klagosång från tiden i den babyloniska fångenskapen. Den berättar om hur de sitter och gråter vid floderna i Babel (vers 1), då de tänkte på det förstörda Jerusalem (vers 7).

Att "hänga upp sin harpa" kan också tjäna som en bild på att ge upp sin kallelse. Att ge upp. Lärjungarna var beredda att ge upp efter korsfästelsen och återvända till sitt gamla liv, "Jag ger mig ut och fiskar..." (Joh 21:3 FB).

Det finns många i dagens kristensverige som har hängt upp sina harpor. Som har slutat att leva i sin kallelse. Människor med olika gåvor som kanske, som i Psalm 137, ser sig besviket tillbaka på en tid som aldrig kommer tillbaka.

Men nu det är dags att ta ned harpan från pilträden. Det är dags att börja spela igen. Det finns många sånger som fortfarande är osjungna. Det finns fortfarande många böner som behöver bes. Det finns fortfarande många människor som behöver höra evangeliet om Jesus. 
_________________