onsdag

ONSDAG DEN 14 DECEMBER

Nyhetsflödet onsdag den 14 december
Är självmord frihet?
- Världen idag - "I somras uppmärksammade media ett Facebookinlägg från en kille, Martin, som lyckades hindra en ung tjejs självmordsförsök. Martin cyklade över Västerbron i Stockholm när han fick syn på en tonårstjej som hade klättrat över staketet och var på väg att hoppa. Han cyklade emot henne så fort han kunde och skrek:”Vad gör du?!” Hon svarade: ”Jag ska hoppa!” Sedan släppte hon taget om räcket och hoppade.
   Martin skrev på Facebook om vad som hände: ”Jag kastade mina armar mellan staketet och hann precis få mina armar runt hennes midja. Där hängde hon i mina armar med vattnet under sig. Med all kraft jag hade drog jag henne mot mig. Tätt mot min kropp med endast staketet mellan oss.” Medan han kämpade för att hålla henne kvar berättade han för henne om sin egen familj: ”Jag ska berätta för dig att min bror tog livet av sig för 23 år sedan och jag kommer inte låta nån annan göra det igen. Så mycket som det påverkat mitt liv så tillåter inte jag dig göra detsamma mot de som älskar dig. Du har säkert jättejobbigt just nu, men tro mig – att det kommer bli bättre."
Läs mer HÄR.


Samvetsfriheten hotad även i Svenska kyrkan
- Olof Edsinger i opinionsbloggen - "Det behöver inte råda någon tvekan om vart vindarna blåser på Svenska kyrkans nationella nivå. Men den motion om att göra det till ”ett villkor för vigning till präst att ha förklarat sig beredd att förrätta vigsel av par av samma kön” fick ändå avslag under Kyrkomötets första session. Till och med för Socialdemokraterna blev det för mycket att gå i clinch med Svenska kyrkans läronämnd – alltså biskopskollegiet plus åtta ledamöter valda av Kyrkomötet – med ärkebiskop Antje Jackelén i spetsen.
   Tyvärr ska detta inte tolkas som att det synsätt som gör gällande att man diskriminerar om man inte vill medverka vid en samkönad vigsel skulle ha fått minskat stöd. I stället för motionen bifölls nämligen – om än med knapp majoritet – ett särskilt yrkande som presenterades under pågående debatt: ”Att med anledning av motion 2016:29 uppdra åt kyrkostyrelsen att utreda frågan om vilka åtgärder som behöver vidtas i såväl kyrkorättslig mening som ur andra relevanta perspektiv för att säkerställa att ingen utsätts för diskriminering i samband med den kyrkliga handlingen vigsel samt återkomma till kyrkomötet med förslag.”
Läs mer HÄR.


Vart tog respekten för övertygelsen vägen?
- Olle Christoffersson i Sändaren - "Det är med förvåning jag ser att så många vill skriva under Equmeniakyrkans överenskommelse med Svenska kyrkan om kyrkogemenskap och därmed godkänna Svenska kyrkans krav på att inte ”omdop” får förekomma. De som vill följa Nya testamentets lära, att dop förutsätter en bekännelse till Kristus, kan alltså inte få inträde i församlingen. Således: den som tar sin övertygelse på djupt allvar kan inte bli medlem.
   Vart tog respekten för den enskildes övertygelse vägen? Vart tog tanken på sann religionsfrihet vägen? Är vi tillbaka i 1500-talet? Eller i tiden för frikyrkans framväxt i Sverige?  Den som bröt mot statskyrkans dogma straffades, bötfälldes, fick näringsförbud i vissa yrken, fängslade, utvisades. Med andra ord: Är det inte snarast den lutherska kyrkan som behöver anpassa sig till lagen om religionsfrihet? Det största baptistiska bidraget till Equmeniakyrkan är framför allt dess röst för frihet att följa sin egen övertygelse och forma sitt liv i enlighet med denna övertygelse. Sann religionsfrihet."
Läs mer HÄR.


Redskap mot rotlöshet
- Per Danielsson i Hemmets Vän - "I den flod av information som idag når oss på alla tänkbara sätt, behöver vi på allvar hitta tillbaka till ett fundament för våra liv som prövar och behåller det som är ”nyttigt och till uppbyggelse”. Om bibelkunskap och bibelläsning för den svenska kristenheten begränsas till lösryckta bibelsammanhang och korta brottstycken från i första hand Nya testamentet, som vi kanske hör i gudstjänstens predikan, får vi problem både med förståelsen av vår samtid och stabilitet i vårt kristna liv. 1800-talets väckelserörelser, som också delvis lade grunden till vårt lands demokrati, fick mycket av sin näring från stugmötena där man ofta trotsade prästens och kyrkans förbud mot lekmännens delande av Bibelns budskap. Vi behöver tillbaka till den dagliga egna läsningen och reflexionen kring bibelordet"
Läs mer HÄR

___________________
 
Onsdag den 14 december - 1 Pet 1:14
ADVENTSKALENDERN LUCKA 14

Lydnadens barn (1 Pet 1:14) 
«Ni är lydnadens barn, låt er inte styras av de begär som behärskade er medan ni ännu var okunniga” (1 Pet 1:14)

Att bli kristen innebär ett radikalt regimskifte. Innan du blev kristen styrdes du av dina egna önskningar och begär. Då du blir kristen låter du Jesus bli Herre i ditt liv. (Rom 10:10).

Vår kärlek till Gud definieras utifrån vårt förhållande till Guds bud. Jesus säger: "Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig" (Joh 14:21). Det omvända måste också gälla: Om vi inte lyder Guds bud älskar vi inte Jesus, hur mycket vi än lovsjunger honom och säger att vi älskar honom.

Lydnad är inte en nådegåva. Det är någonting vi måste lära oss. Till och med Jesus fick gå i lydnadens skola: "Fastän han var Son, lärde han sig lydnad genom lidande" (Heb 5:8 FB).

Att lyda Jesus är inte bli slav under något, det handlar mer om att bli fri. Ett staket kan kanske upplevas som ett hinder, men det kan lika gärna uppfattas som ett skydd mot det som är utanför staketet.

Att lyda Jesus är inte en begräsning, det öppnar för nya möjligheter. Om vi inte lyder Jesus är vi begränsade till vår egen förmåga. Om vi lyder Jesus får vi gå i Hans kraft.


Att lyda Jesus innebär inte att jag går miste om allt som är roligt i livet. Det gör mitt liv rikare.


Det är av kärlek som pappa inte tillåter att hans tre-årige son får leka vid sidan av motorvägen, även om det från sonens perspektiv ser ut som om han går miste om något spännande.

Dagens manna: Jag får vara ett lydnadens barn
______________
 
Ord för dagen den 14 december - Pslam 146
LOVA HERREN!

Bibelläsning: Psalm 146
"Jag vill lova HERREN så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud så länge jag är till."  (Ps 146:2 FB)

Psalmen börjar med en deklaration av hur psalmisten vill leva sitt liv. "Jag vill lova Herren så länge jag är till."


Det finns verkligen skäl att lova Herren och i psalmen får vi många orsaker till lovprisning:
-han har skapat allt underbart vi ser omkring oss (vers 6)
-han engagerar sig för de förtryckta och hungriga (vers 7)
-han befriar de fångna (vers 7)
-han ger de blinda syn (vers 8)
-han styrker föräldralösa och änkor (vers 9)


Att lova Herren är ett sätt att leva som formar mitt eget liv. Det ger ett riktigt perspektiv på livet. Livet handlar inte bara om mig själv och mina problem. Herren lever och han bryr sig om mig och alla andra människor.


Att lova Herren är att umgås med Honom och då vi umgås med Herren förvandlas våra liv (2 Kor 3:18).


==> Mannakorn att tugga på under dagen: Jag vill lova Herren så länge jag lever och jag vill börja idag. 

_____________
 
Bibelläsning den 14 december

År 1: HERREN HÅLLER VAD HAN LOVAT - 2 Krönikeboken 6 - Läs HÄR

    
År 2: ETT SÖNDERBRUTET OK Nahum 1 - Läs HÄR.



         BEVAKA DINA FÄSTEN - Nahum 2 - Läs HÄR
________________ 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar