Varför är det så svårt för kristna att be?
Jag har blivit helt ställd en tid över att ett problem hänger sig kvar i församlingen år efter år - och det bekymrar mig djupt. Problemet är, varför är det så svårt för kristna att bedja?
Skriften gör det klart att svaret på allting i våra liv är bön blandat med tro. Aposteln Paulus skriver, "Gör er inga bekymmer, utan när ni kallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar" (Filipperbrevet 4:6). Paulus säger " Sök Herren i varje område av ditt liv. Och tacka honom i förväg för att Han hör dig!"
Paulus betonar tydligt: Bed alltid först! Bön är inte något vi ska ta till i sista hand - efter att vi gått till våra vänner först, sedan till pastorn eller själavårdaren för att slutligen knäböja. Nej - Jesus uppmanar oss, " Sök först Guds rike och hans rättfärdighet så skall ni få allt det andra också."(Matteus 6:33). Vi ska gå till Herren först - innan vi går till någon annan!
Det sliter i hjärtat när jag läser de brev som sänds till vår församling från mängder av nedbrutna kristna. Familjer slås sönder, par skiljer sig, människor som varit Kristi trogna efterföljare i åratal lever nu i fruktan och nederlag. Var och en av dessa människor har blivit övervunna av något - synd, depression, världslighet, girighet. År efter år och deras problem ser bara ut att bli värre.
Läs mer HÄR.
__________________________
Nyhetsflödet onsdag den 19 augusti
- Dagen - "Ingen förändring har skett: Samkönade adoptioner sker fortfarande inte med barnens bästa i åtanke. Det skriver Tuve Skånberg (KD) tillsammans med fem andra undertecknare.
Frågan om adoptioner för samkönade par har än en gång blivit högaktuell i debatten. Det är nu över tio år sedan lagen kom som gjorde adoption möjlig, tvärtemot vad samtliga remissinstanser med barnperspektiv önskade.
Kristdemokraternas ståndpunkt hade stöd av alla remissinstanser med barnperspektiv: Bris, Rädda Barnen, barnombudsmannen, Adoptionscentrum, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, Socialstyrelsen, Sveriges Psykologförbund, Svenska Läkaresällskapet, Familjerättssocionomernas Riksförening och Föreningen Sveriges kommunala familjerådgivare. Dessa instanser såg stora risker med en så genomgripande förändring av adoptionsförfarandet. De såg risker dels för adoptivbarns rätt att få komma till så goda och ursprungslika förhållanden som möjligt, och dels för svårigheter i relationer till adoptionsländer och adoptionsbyråer. Forskningsläget har inte förändrats sedan dess, inte minst på grund av den totala avsaknaden av internationella adoptioner till svenska homosexuella par. Det som inte finns kan inte forskas på."
Kan vi lagstifta bort synd – och frågan om homoadoptioner?
- Stefan Swäds blogg - "Den konservative katoliken Martin Lembke skriver i Dagen idag och försvarar Ebba Busch Thors linje i homoadoptionsfrågan.
Han menar att vi inte kan lagstifta bort synd utan bör bejaka detta.
Bara en kort kommentar. Nu handlar ju inte homoadoptionsfrågan om synd eller inte. Det är inte någon syndfråga.
Dessutom tycker jag att det är helt utmärkt att lagstiftaren försöker få bukt med många synder genom lagstiftning. Annars skulle samhället bli outhärdligt. Att vi lagstiftar mot våld, dödande, ekonomisk brottslighet, våldtäkt, miljöbrott, och mycket annat- allt detta är ju utmärkt. Det begränsar syndens spridning och skadeverkningar.
Så man bör vara försiktig med att hävda att vi inte ska lagstifta bort synd, även om jag förstår vad debattören menar.
Det finns dock områden där det inte fungerar att lagstifta bort synden, och där det handlar om mer personliga handlingar som inte är till skada för samhället. Även om jag tycker att sexuell otrohet är synd, och en moraliskt oförsvarlig handling, skulle jag se problem med att ha en lagstiftning mot det."
Om höns och människor
- Per Ewert i Världen idag - "Den här episoden ger en tankeställare kring gränser också i andra sammanhang. Hos såväl människor som höns tycks det finnas en iver att ständigt fortsätta pröva gränserna, hur vida de än är. Vi lever idag också i en kultur som utmålar gränslösheten som det högsta goda.
De första människorna i lustgården hade ett nästintill obegränsat livsrum att utforska. Det var enbart Kunskapens träd på gott och ont som de inte skulle röra. Självfallet var det också just den gränsen som ormen lockade dem att bryta. Och precis som för våra höns blev konsekvenserna att hela lustgården istället gick förlorad.
Den som sätter upp ett staket vet varför det behövs. Den som bryter gränsen inser ofta inte vilka konsekvenserna kan bli om den bryts. Om inga barriärer finns riskerar både människor och hönor att gå vilse, och vi är öppna för angrepp från tjuvar eller vilddjur. Om gränserna är otydliga eller helt saknas tvingas varje generation själva försöka treva sig fram till var de bör gå.
De friaste och mest kärleksfulla människorna formas ofta i harmoniska och omtänksamma miljöer med stabila gränser, samtidigt som det där innanför finns en stor frihet. Ordet "gränsvakt" har en negativ klang, men vår tid behöver fler mogna och kärleksfulla gränsvakter som kan skydda en uppväxande generation från det som vill skada och döda dem."
_______________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar