LÖRDAG DEN 6 JANUARI

Från Nyhetsflödet den 6 januari

NYA LEDARE FÖR FRÄLSNINGSARMÉN I SVERIGE/LETTLAND

- Dagen - 
Från och med nu i januari tar Marianne och Clive Adams över ansvaret för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. På lördag välkomnas de i högkvarteret i Stockholm.

"Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor” (Titus 2:11). Så lyder den senaste av många uppdateringar på Clive Adams Facebooksida. Kommendör Clive Adams är känd för att vara aktiv på sociala medier. Det kan nog komma väl till pass nu, när han ska leda Frälsningsarmén i ett av världens mest digitaliserade länder.

Läs mer HÄR. 
____________________
 

”Men dina skyddslingar mättar du, deras barn får vad de behöver och lämnar kvar åt sina barn…” (Ps 17:14)

Min mormor Axelina, som jag aldrig har träffat, hade sju barn. Flera av barnen emigrerade till USA i början av seklet, och jag har haft privilegiet att få läsa en del av skriftväxlingen som korsade Atlanten. Mormor skrev om att det behövdes pengar här hemma, och emigranterna sände ständigt hem en del av sin inkomst. När hennes söner varit i USA i fem eller sex år, skriver hon till dem att huset behöver målas om, och att hon längtar efter dem och hoppas att de ska komma hem. Det var bekymmersamt för mormor.

Strax efteråt skriver en av mina morbröder att han fått ”kallelsen” till frälsningsofficer. Han ska stanna i USA och gå på officersskolan, Han skriver om sin överlåtelse till Gud, att ”han inte längre äger sig själv, allt tillhör Gud”. Han skriver att han var helt tillfredställd nu då han lagt allt i Guds hand.

Jag tänker: Stackars Axelina! Nu skulle det dröja ytterligare åtta år innan han kunde komma hem till Sverige igen. Men Axelina skriver tillbaka till sin son: ”Må Gud hjälpa och leda dig så att du får bli till stor välsignelse. En gång när vi höll på att förlora dig, bad jag att mina barn skulle få leva och bli till välsignelse. Nu tackar jag Gud och beder för dig.”

Och Gud hjälpte Axelina. Och hennes barn och barnbarn blev välsignade, och jag är ett av dem, och jag får leva i uppfyllelsen av hennes välsignelsebön.

BÖN

Tack Jesus för dem som gått före. Tack att det har funnits människor, som bett för oss och som välsignat oss, och tack att vi får leva i uppfyllelsen av deras förböner idag.

________________

 

6 jan - 2 Krön 29

FÖRBUND

Bibelläsning: Andra Krönikeboken 29

"Hiskia var tjugofem år när han blev kung, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Abia och hon var dotter till Sakarja. Han gjorde det som var rätt i HERRENS ögon, alldeles som hans fader David hade gjort." (2 Krön 29:1-2 FB)

Stora delar av 2 Krönikeboken är som att åka berg-och-dalbana. Den ena kungen gör det som inte är rätt i Herrens ögon och landet kommer i svårigheter och folket får lida under förtryck. Därefter kommer en kung som gör det som är rätt i Herrens ögon och folket upplever framgång, välsignelse och befrielse. Sedan kommer en kung....

Kung Hiskia gör vad han kan för att stabilisera landet och vad som finns i folkets hjärtan. Han säger: "Men nu har jag i sinnet att sluta ett förbund med Herren" (vers 10).

Då man sluter ett förbund har man bestämt sig. Ett förbund innebär att man avger löften och ingår en pakt med någon.

Hur är det med ditt liv?
-Är ditt liv som en berg-och-dalbana som går upp och ner?
-Är ditt liv med Herren som ett samboförhållande? Du vill leva tillsammans med Herren, men utan någon förpliktelse eller löften.
-Är ditt liv med Herren som ett särboförhållande? Du vill leva ditt eget liv, men vill att Herren ska finnas tillgänglig för dig då du vill?
-Är ditt liv med Herren som ett äktenskap? Du ingår en förpliktigande pakt och avger trohetslöften.

Det var det sista alternativet som Hiskia bestämde sig för. Var finns du? Gud vill att du ska ge honom löften: "Ge löften och infria dem åt HERREN, er Gud!" (Ps 76:12) 

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hur ser mitt förbund med Herren ut?
________________

FREDAG DEN 5 JANIARI

Från Nyhetsflödet den 5 januari

Jesus som hen illustrerar ett större problem

- Olof Edsingers blogg och Västmanlands Läns Tidningar -
Vi hade knappt hunnit smälta vår julmat förrän det lilla Jesusbarnet på nytt blev en snackis i Sveriges medier. Den här gången var det Svenska kyrkan i Västerås som placerade Frälsaren på kartan. Dock inte på det sätt man kan förvänta sig från kyrkans sida, utan genom att tilldela honom det könsneutrala pronomenet ”hen”.

”Vi tyckte det var lite frimodigt att inte könskoda Jesus”, förklarar domprosten Susann Senter för P4 Västmanland. Hon ger också löftet (eller ska vi säga hotet?) att Guds son även i framtida predikningar kan komma att beskrivas på detta sätt. De senaste veckorna har man nämligen ägnat sig åt likabehandlingsfrågor inom prästkollegiet, och i linje med den senaste modeideologin vill man hädanefter agera normkritiskt. I detta kan inte ens Herren själv vara att betrakta som fredad.

”Herren”, förresten. Även detta är i dag ett ord som Svenska kyrkan tycks göra sitt bästa för att rensa ut ur sina gudstjänster. Låt vara att det är det vanligaste uttrycket för Gud i stora delar av Bibeln, men i direktiven till den nyligen antagna (och milt sagt omdiskuterade) kyrkohandboken stod att man så långt som det är möjligt ska försöka undvika hierarkiskt språk. Inte ens universums Skapare får därmed beskrivas med ord som Herre eller Kung. En ann’ är så god som en ann’, och om Gud fortsättningsvis vill vara med får han minsann vara det på våra villkor.

För många av oss vanliga kyrkomedlemmar blir dock reaktionen på dessa försök att anpassa sig till det politiskt korrekta bara förtvivlan. Vi är glada att vi lever i ett fritt land, och var och en har rätt att tro på vad han eller hon vill. Men den kristna kyrkan bottnar i en betydligt djupare tradition än så. Många av oss skulle faktiskt säga att hennes existensberättigande ligger just i att hon är trogen den heliga Skrift som ligger till grund för hennes identitet som kyrka. I annat fall har hon reducerats till en intresseförening bland andra. Troheten mot Skriften är, om man så vill, hennes USP – unique selling point.

Läs mer HÄR. 
________________
 

”Bättre gå till sorgehus än till gästabud. Vad som är slutet för envar må alla levande betänka”  (Ords 7:2)

Inom medicinen talar man ibland om den statistiska chansen för överlevnad inom olika sjukdomar. Detta kan lätt dölja det faktum, att livet har en 100-procentigt dödlig utgång. Även om du överlever en viss sjukdom, så kommer du förr eller senare att bli sjuk igen, och slutligen kommer det att leda till döden. Ingen dör frisk. Man dör för att något är fel i kroppen. Man dör! Alla dör! Förr eller senare är det slut. Ibland tycker vi att döden kunde ha väntat. Ibland tycker vi att döden kunde ha valt någon annan. Döden kommer aldrig lämpligt, men döden kommer.

Bibeln lär oss att det är klokt att tänka på döden. Det är klokt ”att inse att våra dagar är räknade så att vi får visa hjärtan” (Ps 90:12). Om vi inser att vårt liv har ett slut, hjälper det oss att prioritera rätt i livet. Jesus har övervunnit döden, och den som tror på honom, skall inte dö utan ha evigt liv tillsammans med honom.

BÖN

Herre, du vill inte att vi ska känna fruktan för döden. Hjälp oss att försonas med tanken på att vårt liv här på jorden har ett slut, och använda varje dag utifrån det perspektivet. Hjälp oss att ta emot ditt erbjudande om evigt liv; livet i en annan dimension, som börjar redan här och nu.

__________________

 

5 jan - 2 Krön 28

AVGUDADYRKAN

Bibelläsning: Andra Krönikeboken 28
"Ahas var tjugo år när han blev kung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Han gjorde inte det som var rätt i HERRENS ögon så som hans fader David, utan vandrade på samma väg som Israels kungar. Han gjorde också gjutna avgudabilder åt baalerna. Själv tände han offereld i Hinnoms sons dal och brände upp sina barn i eld efter den avskyvärda seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn. Och han bar fram offer och tände offereld på höjderna och kullarna och under alla gröna träd." ( 2 Krön 28:1-4 FB)

Ahas vandrade bort från Herrens väg och vände sig till avgudarna. Han offrade till och med sina egna barn för att blidka avgudarna.

Ahas såg att det gick väl för arameerna och gick då över till att dyrka deras gudar (vers 23) och stängde igen dörrarna till Herrens hus (vers 24).

Under Ahas regeringstid gick det dåligt. Han blev besegrad och kuvad av den ene efter den andre. Orsaken till att det gick så dåligt kan man också läsa i kapitlet: "Detta skedde därför att de hade övergivit Herren" (vers 6). Detta skedde "därför att han var orsak till lössläppthet i Juda och var trolös mot Herren" (vers 19).

Ahas var trolös mot Herren. Han vände sig till de gudar och tankemönster som för tillfället såg ut att vara de mest framträdande.

Hur är det med församlingen och Guds folk idag? Är vi trofasta mot Herren och hans ord? Eller överger vi det Herren har sagt för att anpassa oss till de tankar som för tillfället verkar mest framträdande?

Herren har inte kallat sitt folk till att anpassa sig efter denna världen. Tvärtom ska vi låta oss bli förvandlade så att vi kan förvandla världen. "Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom." (Rom 12:2 FB) 

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Anpassa er inte till denna världen. 

_______________

TORSDAG DEN 4 JANUARI

Ta Gud på orden - del 2

Har Guds folk förlorat kontakten med Guds ord?

Den första förutsättningen för att kunna ta Gud på orden är att veta vad som står i Guds ord. Jag har en känsla av att vi inte längre läser speciellt mycket i Guds ord.

Bibeln var i tidigare generationer en gemensam referensram för svenska folket. Man kände till bibelberättelserna. Man kände till vad Guds ord innehåller.

Men inte ens vi kristna läser längre Bibeln i samma utsträckning som man gjorde förr. Inom väckelsekristendomen var det självklart att man läste Bibeln både i kyrkan och privat. "Läsare" var ett namn som användes på väckelsekristna för att de var så ivriga att läsa Bibeln. Men idag är det dåligt ställt med bibelläsandet bland de kristna. Du kanske inte håller med. Du kanske tycker jag har fel. Men om du tycker det hoppas jag att du har rätt och jag har fel. Men dessvärre tror jag att det är jag som har rätt.

Hur ska man kunna ta Gud på orden om man inte känner till vad han säger?

Varför är det så viktigt att läsa Bibeln? Jo, hela den kristna tron vilar på det som står skrivet i Guds ord.

Det viktigaste budet är enligt Jesus att älska Herren av hela vårt hjärta (Matt 22:37). Men vem är det som älskar Jesus? Jesus talar om vem det är som älskar honom. Det är den som håller sig till hans ord. "Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord" (Joh 14:23). Flera gånger i Bibeln bedöms vår kärlek till Jesus efter vårt förhållande till Guds ord. Det räcker inte bara att säga "Jesus, jag älskar dig" gång på gång i en lovsångskör. Det är viktigt att säga det, men ändå viktigare att göra det, och enligt Jesus uttrycks vår kärlek till honom genom att vi håller fast vid Guds ord.

Vi är kallade att göra lärjungar av alla folk. Men vad är egentligen en lärjunge? Hur definierar vi lärjungaskapet? Jesus definierar lärjungaskapet i Joh.8:31: "Om ni förblir i Guds ord, är ni verkligen mina lärjungar". Tänk att Jesus definierar lärjungaskapet utifrån vårt förhållande till Guds ord. Om man drar ut konsekvensen av Jesu definition skulle man kunna säga att om vi inte förblir i Guds ord är vi verkligen inte hans lärjungar.

Om vi inte läser Guds ord älskar vi alltså inte Herren, och om vi inte förblir i Guds ord är vi inte hans lärjungar.

Den första förutsättningen för att ta Gud på orden är att vi vet vad Guds ord säger. Bli en aktiv bibelläsare. Läs en portion varje dag och tänk igenom vad Gud vill säga dig. I den första psalmen berättas det om en salig man. Det är en människa som har sin lust i Herren lag och läser den dag och natt.

Det finns många sätt att lägga grunden till en regelbunden bibelläsning. Ett sätt är att vara med i UTMANINGEN. Om du inte redan har anmält dig till UTMANINGEN kan du göra det nu. Vi läser Gamla Testamentet på två år, ett kapitel om dagen. Du behöver bara skicka ett mail till info@rupeba.se och skriva UTMANINGEN så kommer du varje morgon att gå ett mal med en kommentar till dagens kapitel.
/PB
_________________
 

”Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte…” (Ef 6:14)    

Sonen var i tidiga tonåren och hade just köpt sin första cykel, för pengar han tjänat ihop själv. Efter bara ett par dagar blev cykeln stulen och glädjen över cykeln byttes snabbt i sorg. Tillsammans gick vi till polisen för att anmäla stölden. Väl där beklagade vi oss till polisen över vad som skett och talade om den stora ekonomiska förlusten som stölden innebar för sonen. ”Jamen” säger polisen, ”det får ni väl ut på försäkringen?”  När vi upplyser honom om att cykeln faktiskt inte var låst, stannar han upp i sin pekfingervals på skrivmaskinen, där stöldrapporten långsamt höll på att växa fram. Han ser på oss och säger: ”Jamen, måste man vara så ärlig då?” Lagens väktare frågar om man måste vara ärlig!

Jag tror aldrig jag upplevt ett starkare rättspatos än den gången. Mitt svar blev: Ja, så ärliga måste vi vara. Om så hela samhället runt oss tänjer på sanningen, och anpassar sig efter vad som för tillfället passar det egna jaget, så måste Guds folk reagera när lögnen visar sitt fula tryne, och visa på ett annat sätt att leva. Sanningen är det bälte som håller ihop det inre livet hos en kristen.

BÖN

Herre, hjälp mig att leva sant och rättfärdigt idag. Även om det skulle ställa till bekymmer för mig så vill jag inte släppa in lögnen i mitt liv.

____________________

 

VANDRA MED FASTA STEG

Bibelläsning: Andra Krönikeboken 27
"Jotam blev mäktig, eftersom han vandrade med fasta steg inför HERREN, sin Gud." (2 Krön 27:6 FB)

 Jotam blev kung efter Ussia. Det berättas inte så väldigt mycket om Jotam, bara ett litet kapitel med nio verser.

Men ändå får vi veta något om vem Jotam var:
- Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon (vers 2)
- Han vandrade med fasta steg inför Herren (vers 6)

Gör du och jag det som är rätt i Herrens ögon?
Vandrar vi med fasta steg inför Herren?

Det allra bästa är att vandra med fasta steg inför Herren. Men Gud kan också använda den som inte vandrar med fasta steg, utan vinglar lite. Men det är en mycket besvärligare väg att vandra, och dessutom är den mycket längre än om man inte vinglar.

Alltså, Gud kan använda den som vinglar, men bäst är att vandra med fasta steg inför Herren. 

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Vandra med fasta steg inför Herren
_______________

ONSDAG DEN 3 JANUARI

Från nyhetsflödet den 3 januari

Skola: Vi vill ha bön i stället för mindfulness

- Världen idag -
Låt ”inre bön” bli ett alternativ till yoga och mindfulness i skolan. Det skriver församlingen Arken, som driver Kungsskolan, i en ansökan till Skolinspektionen.

Mindfulnessmetoden är starkt influerad av buddhismens andliga synsätt, påpekar församlingens pastor Linda Bergling i ansökan.

Att använda mindfulness och yoga för att få barnen att slappna av är inget alternativ på Kungsskolan i Kungsängen, nordväst om Stockholm. Teknikerna härrör nämligen från buddhismen och hinduismen, menar Linda Bergling, pastor i församlingen Arken som driver skolan.

Församlingen har nu därför skickat en ansökan till Skolinspektionen där de anhåller om att få använda ”Inre bönen för barn” som alternativ till mindfulness och yoga.

Metoden, som har utformats av Bergling själv, innebär att barnet överlåter kroppen till Gud, får be i sitt inre, får lyssna till en kort bibeltext som beskriver hur värdefullt och älskat det är och slutligen får tid till stillhet och tacksägelse. Alltsammans beskrivs på en cd-skiva med lärarhandledning.

Målsättningen med den ”Inre bönen” är att bland annat hjälpa barnet till en djupare form av inre lugn och ro.

Läs mer HÄR.
___________________
 
”Herren svarade: "Gå ut och ställ dig på berget inför Herren. Herren skall gå fram där." En stark storm som klöv berg och krossade klippor gick före Herren. Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom ett jordskalv. Men Herren var inte i skalvet. Efter jordskalvet kom eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden kom ett stilla sus. När Elia hörde det gömde han ansiktet i manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då ljöd en röst…” (1 Kon 19:11-13)

Vi går ofta långa promenader. Då pratar vi om allt som hänt runt omkring oss. Ibland skrattar vi. Ibland gråter vi och ibland ber vi.

En tidig höstdag hade vi bestämt oss för att gå en ”tyst” promenad. När vi hade gått en stund upptäckte jag att jag hörde en massa saker. Jag hörde saker rent fysiskt. Jag hörde en bäck, som porlade vid sidan av vägen och ljudet från bäcken blandades med en underbar fågelsång. Men jag hörde också en massa saker i mitt inre, och jag kunde lyssna. Jag hörde Gud tala, och jag bara visste att det var han.

BÖN

Herre, förlåt oss att vi ofta är så upptagna med att tala till, och med varandra. Ibland talar jag också till Dig så mycket, att jag inte urskiljer din röst mitt i bruset och kan höra vad du vill säga mig.

____________________

 

3 jan - 2 Krön 26

"SÅ LÄNGE HAN SÖKTE HERREN..."

Bibelläsning: Andra Krönikeboken 26
"Han rådfrågade Gud så länge Sakarja levde, han som lärde honom förstå Guds syner. Så länge han sökte HERREN, lät Gud det gå väl för honom." (2 Krön 26:5 FB)

Ussia blev kung i Juda. Det började bra (vers 4), och slutade illa (vers 16). "Så länge han sökte HERREN, lät Gud det gå väl för honom" (vers 5).

Det vilade en speciell välsignelse över hans liv så länge han sökte Herren. Det finns ett samband mellan välgång och att söka Herren. Miljontals människor har upplevt det. Från att ha levt ett liv i mörker och missbruk, har de mött Herren och fått ett helt annat liv.

Många hundra år efter att dessa ord uttalades om Ussia, säger Jesus detsamma: "Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också" (Matt 6:33).

Gud har inte förändrats. Idag tvåtusen år senare säger Han detsamma till dig: "Sök först Guds rike..."

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Sök först Guds rike.

_______________

TISDAG DEN 2 JANUARI

2 jan - 2 Krön 25 

GÅ FRIMODIGT UT I STRIDEN

Bibelläsning: Andra Krönikeboken 25
"Men gå du åstad! Grip dig an verket och gå frimodigt ut i striden. Gud skall annars låta dig falla för fienden, ty hos Gud finns kraft både att hjälpa och att stjälpa."(2 Krön 25:8 FB)

 Kungen i Juda ska gå i krig mot edomiterna. Han hade "300.000 utvalda män, som kunde bruka spjut och sköld" (vers 5). Dessutom lejde han 100.000 stridsmän från Israel.

Men profeten varnade kungen för att ta med stridsmännen från Israel (Nordriket), som hade avfallit från Gud. Det är mycket bättre att lita på Gud än på lejda stridsmän.

På väg ut i striden får kungen med sig uppmaningen "Men gå du åstad! Grip dig an verket och gå frimodigt ut i striden. (vers 8).

Idag är våra motståndare inte människor av kött och blod, utan ondskans andemakter (Ef 6:12). Vårt uppdrag är att få människor frälsta och rädda dem från förtappelsen (Joh 3:16), men uppmaningen är densamma också idag: "Men gå du åstad! Grip dig an verket och gå frimodigt ut i striden".

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Vad skulle det betyda för mig i min situation att "frimodigt gå ut i striden"?

____________

 

”Ge som gåva vad ni har fått som gåva”. (Matt 10:7b)

    Det var en stor och vacker gammal järnkruka på tre stadiga ben. På våren hade vi målat den blankt svart. Jag såg framför mig alla vackra blommor som jag skulle plantera i den när det blev tillräckligt varmt. Vi diskuterade om vi skulle borra hål i botten innan vi hällde jord i krukan, men bestämde oss för att det var synd att göra hål i en så vacker kruka.

Sommaren kom och krukan fylldes med jord och blommor planterades i sprakande färger. Så kom regnet; inte vilket regn som helst, men ihållande regn - vecka efter vecka. Till slut började blommorna ruttna, eftersom krukan inte hade något utflöde, och det stank. Stillastående vatten stinker.

I det kristna livet är det likadant. Gud välsignar sina barn rikligt varje dag. Vi tar emot hans ord när vi läser Bibeln. Vi går på gudstjänster och får höra budskapet predikas. Vi tar emot välsignelserna. Men om det vi tar emot inte får något utlopp, börjar det snart att stinka. Evangeliet behöver vara som ett ständigt flöde, och varje kristen behöver hitta ett sätt att få utlopp för de välsignelser hon tagit emot, annars förmår hon snart inte ta emot mer från Herren och välsignelserna härsknar.

BÖN

Jesus, visa mig på vilket sätt du vill att jag ska ge evangeliet vidare. Tack för att du vill gå före och förbereda vägen för mig. Jag vill följa dig. 

_________________

 

Från nyhetsflödet den 2 januari

2017 års värsta attacker mot kristna

- Dagen -
Nigeria, Egypten, Kenya och Pakistan är länder där kristna attackerats under 2017.
Tidningen Christian Post har listat de sex av de värsta attackerna mot kristna under år 2017. Här finns både terrorattacker, knivattacker, bombningar och halshuggningar.

Här är listan över attackerna:

1. Den 7 januari dödades tio kristna i byn Kwayine i Adamawa, Nigeria. I området har en islamistisk extremistgruppering, Fulani, riktat sina angrepp just mot kristna. I attacken brändes hus och man dödade flyende.

2. Den 9 april, på palmsöndagen, dödades hela 47 personer när terrorgruppen IS bombade två kyrkor fyllda av troende i Egypten, en i Alexandria och en annan i Tanta. Dessa dåd var de blodigaste terrorattentaten riktade mot kyrkor under året.

Läs mer HÄR.
_______________

MÅNDAG DEN 1 JANUARI

Tidig måndagsmorgon den 1 januari 2018

Så går solen upp igen. En ny dag och ett nytt år. Hur ser världen ut nästa nyårsdag? Vad kommer att hända? Hur vill Gud att utvecklingen ska vara i världen? Hur vill Gud att utvecklingen ska vara i församlingen? Hur vill Gud att utvecklingen ska vara i mitt liv?

I förbindelse med Jesu himmelsfärd får lärjungarna höra vitklädda män proklamera "Han ska komma tillbaka!" Kommer Jesus tillbaka 2018? Det vet jag inte och det vet ingen annan heller, men en sak är helt säkert: Vi har aldrig varit närmare den dagen än nu!

På flera ställen i Nya Testamentet får vi läsa vad vi ska göra medan vi väntar. Svaren är klara. Först och främst ska vi vara ivriga att leva heligt och rent så vi är beredda vid hans ankomst. Men vi ska naturligtvis också vara ivriga att berätta om Jesus för andra människor så de också får en chans att komma med på festen.

Så, vad har vi för planer under 2018 "medan vi väntar"? För vår del har vi en del planerat. Vi kommer under vårterminen att ha fem tiodagsperioder i Lettland med en del ansvar för verksamheten på Riga 1. Vi kommer också att vara mentorer för officerare i Sverige och Lettland. Förutom detta, som vi har som en fast tjänst under vårterminen, har vi en del andra engagemang utanför den fasta tjänsten. 
Vi kommer under vårterminen att ha kurs för socialarbetare inom Frälsningsarmén under två kurstillfällen. Vi kommer att ha bibelhelger på Färöarna och i Kristiansund (Norge).

Då det gäller höstterminen är vi lite osäkra på hur det kommer att se ut för vår del, så vi har varit väldigt försiktiga till att tacka ja till inbjudningar under den perioden. Hittills har vi bara lovat några bibelhelger i Sverige och en äktenskapskurs för officerare i Danmark.

Sedan händer det naturligtvis också en del på "fritiden" då vi jobbar med rupeba. Vi går in i det andra året i vår läsning av "Gamla Testamentet på två år". Jag är överväldigad över hur många som har anmält sig att vara med i den bibelläsningen. Efterhand som vi läser tillsammans, ett kapitel om dagen, kommer vi också att ge ut de tre sista delarna av GT-boken. Vill du vara med i den gemensamma bibelläsningen kan du bara höra av dig till Peter på info@rupeba.se.

Så håller jag på att skriva min viktigaste bok: "ANKOMSTBOKEN - Han ska komma tillbaka". Jag hade hoppats få tid att skriva den under 2018, men det ser inte ut att finnas tid för det i någon större grad det här året. Men en dag kommer han tillbaka, antingen jag har hunnit skriva boken eller inte.

Då jag är på mitt skämtsamma humör (nästan hela tiden) brukar jag citera Jesu ord om att någon ska bli upptagen och någon ska lämnas kvar. Om det bara handlar om att vara upptagen så tror jag att många kvalificerar till att vara med den dagen. Vi är många som är ständigt upptagna med allt möjligt i den kristna verksamheten. Men är vi upptagna med rätt saker? Eller är vi så upptagna med att arbeta för den kristna verksamheten att vi inte har tid med Gud?

Vi får se hur det blir med allt detta, men jag vill gärna avsluta med att önska dig ett välsignat gott nytt år och tacka för all uppmuntran vi får ta emot från så många av er.

Jag säger som Jesus "Var beredda för ni vet inte vilken dag er Herre kommer"

/Peter Baronowsky
________________
 

”Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det ska vara er andliga gudstjänst…” (Rom 12:1)

Varje Nyårsdag minns jag gudstjänsterna från min barndom. Det var gudstjänster som präglades av allvarlig invigning. Året som gått låg nu bakom och framför fanns något fräscht och oförstört. Böner och sånger handlade om att få börja om, att få en ny chans och om att inviga sig inför det nya.

Inte minst minns jag den där dikten – Nils Bolanders Sylvestertankar. Dikten handlade om någon som såg ett pappersark, fullt av grova stavfel och språkfel. Betraktaren undrade vem klåparen var, som hade skrivit den fula sidan, som helt klart fått betyget ”underkänd”. Så upptäckte betraktaren till sin förskräckelse att det var han själv, och det fullskrivna arket var hans gångna år. Men så ser han en hand som räcker honom ”ett nytt, bländande vitt, oskrivet ark” - hans nya år.

Och där faller betraktaren ner inför Mästaren, som räckt honom arket och ber: ”Inte en bokstav vill jag skriva utan att du håller i pennan, inte en mening utan att du formar den, inte ett skiljetecken utan att du godkänt det.” Och mästaren svarar: ” Skrivare, skriv! I en starkare hand har du utlämnat din penna. Nu är du äntligen mogen att skriva en godkänd sida.” Och fylld av en outsäglig trygghet präntar så betraktaren de allra första stavelserna på sitt nya år, som ”en pennfjäder i den Store Skrivarens hand”.

BÖN

Jesus, låt mig alltid börja i ditt namn allt vad jag gör!

__________________

 

1 jan - 2 Krön 24

LÅT VARNA ER

Bibelläsning: Andra Krönikeboken 24

"Och profeter blev sända till dem för att få dem att vända om till HERREN, och dessa varnade dem, men de lyssnade inte till dem." (2 Krön 24:19 FB)

 Joas regering började väl (vers 2). Men då Joas rådgivare Jojada dog vände sig folket bort från Gud (vers 18). Gud sände då profeter till folket för att varna dem, men de lyssnade inte till profeterna.

Vad säger profeterna om vår tid?
- Står det rätt till i Sverige idag?
- Står det rätt till i din församling/kår idag?
- Står det rätt till i ditt liv idag?

Jag har naturligtvis inte det fullständiga svaret på dessa frågor, men jag tror att det är riktigt att säga: "Allt står inte rätt till".

Det är inte alltid så populärt att vara profet. Jesus fortsatte profettraditionen och varnade folket och uppmanade dem att vända om för att en dag skulle det vara försent, och att många kommer att mötas vid den stängda dörren av orden "Jag känner er inte" (Matt 25:12).

Profeterna talar också in i vår tid. Kommer det att stå samma sak över vårt liv som det gör i 2 Krön 24: "De lyssnade inte".

"Den som har öron må höra vad Anden säger" (Upp 3:22).

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Vad kan jag göra i bön, ord och handling för tillståndet i Sverige, för tillståndet i min församling/kår, för tillståndet i mitt eget liv?

________________